Våran fest igår vart på det stora hela lyckad. Jag hade ett litet sammanbrott där på småtimmarna, men jag hade ända fram till dess haft mkt trevligt. Det är sånt som händer nuförtiden. Måste lära mig leva med det. De runt omkring mig också I guess. Som tur är har jag några toleranta skyddsänglar runt mig som låter mig vara så jävllig och jobbig och ledsen som jag ibland måste utan att ifrågasätta eller missförstå. Tack för det.

Det var nog som mest runt 30 pers i våran lilla lägenhet, så det var minst sagt trångt. Och VARMT. Fönstrena immade igen. Jag har idag undvikit grannar för att undkomma en eventuell utskällning. Ljudnivån var rätt saftig ända tills jag snorig och svullen bad Pontus skicka hem de resterande där vid halv tre och som jag tidigare nämnt är det galet lyhört här.

Idag har vi varit på middag i Bergsbyn. Som sista julmiddagen innan släktingarna i söder skulle bege sig hemåt igen. Vi spelade Buzz. Sjukt kul.
Nu ikväll har jag och Pontus sett "the bucket list". Mkt fin film. Se den. Morgan Freeman är råmysig som vanligt.

Några bilder från julen:




Ska man orka bege sig ut i myllret på stan imorgon..? Jag tror det... Vill handla upp mina julklappspresentkort så snabbt som möjligt! Ska köpa en skolväska, ett nattlinne, byxor,och nån fin sjal. Försöker få med mig nån. Pidde är nog struken direkt. Att svettas på mellandagsrean är väl kanske inte hans favoritsysselsättning.
Nån som vill haka på?

Jag, systrarna + alla syskonbarn har varit hos pappa idag. Han bor numera i Lappvattnet vid Burträsk. Hans egentliga bostad är i Falmarksforsen, men ur snöskottningssynpunkt var det bättre att flytta till syster Åsas stuga över vintern. Vi har åkt skoter, ätit mat och lekt röda vita rosen och massa andra lekar. Det var som trevligt. Några bilder från dagen:

Ikväll har jag varit med lille Georg en stund. Mysigt.

Nu ska jag nog sova tror jag..

Vilken jävla dag..

Först och främst så är jag alltså sjuk på nåt konstigt vis. Har som lite av allt, men känner mig mest matt. Trots detta så har jag jobbat häcken av mig hela dagen. Var ledig, så pappa passade på att pracka på mig Felix, sin hund, som är jättefin på alla sätt och vis, men ett helvete att passa. Han är så hussesjuk att så fort pappa stänger dörren börjar hans gnällande och slutar inte förrän pappa återvänder. Idag handlade det om tre timmar, som kändes som 15 pga hans tjut. Sen fick jag för mig att rensa i städskrubben. ( jag har fått nån fix idé. Städar konstant, och rensar allt som kan rensas..Alternativ terapi?)
Ja, jag satt alltså och sorterade muttrar, skruvar, spikar, häftstift, säkerhetsnålar, pluggar  osv i olika fack, sedan sorterade jag medicinskåpet och slängde en jävla massa grejer. Jag blev alldeles svettig. Kan dock bero på en eventuell feber, men ändock.

Sen kom pappa med en julgran och jag mitt smartass ställde in den, alldeles snöig, i hallen.. Så jag blev till att vattensanera hela hallhelvetet.

Julgranen är en historia i sig. Den är enorm. Säkert 250 hög och 4 meter i omkrets. Jag förstår inte riktigt hur pappa tänkte, men om han släktar på mig (eller jag på honom som är det enda logiska) så är han extremt otålig och tar första bästa gran, även om den är stor som ett hus. Så, who am I to blame?

Eftersom vi inte hade en julgransfot fick jag rusa iväg och köpa en, för 150 spänn, svindyrt, medans Pidde stod och stampade och behövde bilen eftersom hans arbetspass började 2 minuter senare. Mer svett.

Väl hemkommen så började bråket med granjäveln. Den ramlade över mig kanske sammanlagt 15 gånger under den korta tiden jag försökte att placera den rakt i foten och ställa den på ett ställe här hemma där den åtminstonde inte trängde undan ALLA möbler vi äger. Efter många svordomar, några tårar, ännu mer svett, sår fulla händerna pga stickigt barr ( jag har totalt underskattat förmågan barr har att skada en kan jag säga nu såhär i efterhand)  och misslyckade försök till att stympa granen med en sax och en brödkniv för att göra den kortare, bestämde jag mig för att låta den ockupera balkongdörren. Där såg den minst malplacerad ut.
Så där står den nu, stor, sned och jävllig och täcker både dörr, gardiner och del av tv-bänk.
Dessutom är den pyntlös eftesom pappa skickade med en portfölj med något han ville kalla pynt men som jag nu när jag gått igenom allt kallar skräp. Så nu måste vi lägga ut en massa pengar på glitter och bollar också.
Jag som inte ens ville ha en gran in the first place. 
Hur kan man hamna i en sånahär situationer? Denna gran kommer endast att ge mig våndor då jag tittar på den, vilket är svårt att undvika om man befinner sig i tv-rummet eftersom den tar upp 3/4 av det, och inte mysiga julkänslor som är dess egentliga uppgift.



Sedan har jag även haft nyårsaftonsagressioner. Varför är det så svårt att hitta på något på nyårsafton som kombinerar att man får träffa de man vill träffa, göra det man vill göra, och vara välkommen dit man vill fara. Jag känner mig mest sugen nu på att sitta hemma, se nån bra serie och lägga mig tidigt.

Härmed släpper jag alla försök till nyårsplanering, och bestämmer samma dag vad jag vill göra och med vem, och håller tummarna att jag är välkommen.

"Tuff tillvaro".. Jotack... Besöket idag var en mardröm. Skrik, gråt, ojanden, mag-ont, feber och förvirring i en enda soppa.. Jag förstår inte att jag fixar det.  Det här är helvetet. Den här sjukdomen är djävulen själv. Den äter upp alla, inte bara den sjuke. "Håll ut"... Till vad?? Hur länge pratar vi om?? Att se någon förtvina på detta sätt är tortyr. Maktlösheten är obeskrivlig. 

"Jag vet inte vad jag ska säga" är en klassiker...Men jag gillar den.. Repliken är ärlig. 

Jag vet. Jag borde gå i terapi. Inte använda bloggen som det. Och japp, tiden är bokad. Dock två veckor bort, och bara till en geriatisk kurator. Underkill. Om det finns nåt som heter det. 

Pontus är bäst. Han skippade att se aik-matchen ikväll utan knorr, för att trösta mig, och se "den ofrivillige golfaren" som han sett hundra gånger.. Jag orkade bara se halva, men han missade likförbaskat matchen.. Så nu sitter han och tittar på text-tv som han hatar... Kan man ha nån bättre?