Har nu fått tok-ont i halsen och näsan rinner. Men jag är minst sagt ensam. De flesta jag känner har insjuknat lagom till julen.
Nåt som stör mig är att jag väldigt sällan blir sjuk som i sängliggande, utan jag blir som ba småsjuk, också försvinner det, också kommer det tillbaka, och håller på så typ året runt. Det ligger latent i kroppen och dyker upp då och då, men eftersom det aldrig bryter ut på riktigt så kan det aldrig riktigt försvinna.. Jag kanske borde lägga mig naken ute i snön några timmar så jag insjuknar rejält eller nåt.

Så var det väl dags att gå till sängs igen. Tänk så många gånger man gör det i sitt liv.

Har ikväll spelat spel med Pidde, Simon, Anna, Zappe, Elin och Bulle. Vi spelade "helt hysteriskt" , som vi fått i julklapp. Det var ruskigt roligt! Sen har jag pussat på Georg en massa också. Han är världens sötaste lilla skitunge.  

Nu ringde Pidde och frågade om han och typ 5 till kunde se film här nu..Alltså dom jag spelade spel med tidigare ikväll. (De stannade kvar, jag for hem) 
  Kl är halv ett och jag är bajstrött och vi har skitstökigt och jag vill sova, så jag sa nej. Ibland säger man ju ja, men blir ändock sur. Så nu tänkte jag att jag säger nej, och slipper bli sur. Vore ju smart om man gjorde så varje gång. Ska jobba på det. Tänk så mkt man borde jobba på.

- Vad jobbar du med då?
- Jag jobbar på att bli bra på att vara människa.

Det borde räknas som ett yrke. Det borde även vara välbetalt. Jaja. Slut med nattkåserier...


Nu ringde han igen.... Jag sa fortfarande nej. Men nu kände jag mig mer som en bitch än som en människa som törs säga nej. Fast det är kanske samma sak.