07.25

Jag har sovit en hel natt i sträck! Somnade kl 23, vaknade endast en gång, kl 02.00, men då tittade jag bara tvärt på klockan och somnade om igen. Sedan vaknade jag kl 06.00 och kände mig utvilad. Helt otroligt. 

Jag bestämde mig därför att börja kl 08.20 idag. Eftersom jag arbetstränar kan jag anpassa arbetstiderna litegrann efter hur dagsformen är. Det är bra, och välbehövt just nu.

Senare ska jag och Pidde fortsätta julhandla. Gardiner och småpynt fattas. Och Pidde ska köpa skor, eftersom hans blev stulna för några veckor sedan på eddahallen. I ren protest har han därför haft sina sommarsandaler ända till nu. Nu börjar även han förstå att det inte lämpar sig att ha sommarskor eftersom snön verkar ligga där den ligger.

Hej.

Huvud.

Har varit hemma sjuk idag. Hela natten bultade skallen så mkt att det var omöjligt att sova. Jag somnade vid ett, vaknade igen vid 3 och var vaken till 7, då jag äntligen lyckades somna i soffan framför TVn ett par timmar. Man borde kanske inte se på tv när man har ont i huvet.. Men vad göra annars? Läsa går inte. Sova går inte. Ligga och tänka går inte. Inte mina tankar i alla fall. På natten kommer alla ledsna tankar som jag under dagtid lyckas stänga in i nån vrå. Det är skönt att jag kan stänga in dem. Men har läst nu att det är farligt att undertrycka sorg. Så på ett sätt blir jag lite orolig. Men, då kommer dagarna då musten går ur mig och sorgen lägger sig som ett täcke över mig. Jag antar att det kanske räcker. Hoppas det i alla fall.

När huvudvärken så sakteligen började ge med sig så bestämde jag mig för att försöka göra denna dag till en må bra-/stilla samvetet- dag. Jag och Pidde begav oss till  solbacken och julhandlade lite. Sen besökte vi mamma, sedan åkte jag hem och såg desperate med några egenbakade kakor och mjölk som sällskap. Nu ikväll drog jag och Majsan på djupvattengympa. Jag kände mig som fem år igen, plaskandes i vattnet med simdyna runt magen. Det var roligt. Sen en renande stund i bastun och nu till sist har jag sett favvoprogrammetGrey's anatomy. Så det blev en ganska bra dag idag, om man bortser från att mammabesök alltid är smärtsamma. Men. Det är smärtsamt att INTE vara där också. Pest eller kolera. 

Imorgon ska jag och Majsan pyssla, och vi har kommit på det perfekta pysslet! Jag kan inte avslöja för mycket men det handlar om en present till en alldeles underbar liten kille.    

Hoppas nu att jag får mig nå sömn inatt. Sov gott.

...

... And it hurts with every heartbeat.


Winter wonderland.

Man måste ju bara skriva något om snön som har lagt sig. Igårkväll hann jag plumsa 2 gånger och få snö upp till låren på den korta sträckan bilen-lägenheten. Jag gruvar mig lite nu, ska alldeles snart bege mig till sunnanå.

Sen bär det av till Edda för att starta veckan med lite välbehövd träning. Veckohandling och mammabesök ska jag också försöka klämma in idag..

Ikväll ska vi till Anna och Simon och fortsätta studioarbetet som vi började med igår. Jag spelade in en låt, för skojs skull, men blev inte helt nöjd så vi fortsätter ikväll. Det är sjukt kul :) Men man behöver tålamod, och det har ju som bekant inte jag. Jaja. Övning ger färdighet.

Ha de bra.

Fredag hela veckan..

Vore ruskigt trevligt. Jag älskar fredagar. Fast iofs.. Då blir man ju aldrig ledig på riktigt, och anledningen till att man gillar fredagar är ju mest för att det är lördag dagen efter.. Hmm .. Tar tillbaka det där.

Nu är Sara påväg hit, vi ska dra och köpa pizza och snarra och sen se idol hos mig. Anna och Ako kommer också hit. Så det blir en fläskar-tjej-idolkväll. Najs.


Har legat och sovit nu och jag drömde en jätterolig dröm. Att jag var den här mörk-ish äldre skådespelerskan i Ugly betty, och att jag var på en gala och vann pris för bästa tv-seriebiroll. Det var skitkul. Samtidigt hade vi filmkväll/fest hos Piddes föräldrar i Bergsbyn och Johan Palm var med.. Hur kan man drömma två drömmar på en gång? Jaja, hursom gillar jag att drömma väldigt mkt. Man blir ju inte direkt less på drömmarnas värld eftersom den ter sig så olika jämt.
 
Trevlig helg! Och tack så mkt ni fina människor som skrev kommentarer på förra inlägget. Värmde jättemkt.  

Äntligen sovdags..

Jag är så less på att vara ledsen. Jag känner medlidande med människor som  vistas i min närhet. Är det skruvat? Så är det i alla fall.
Ikväll hade jag verkligen behövt omge mig med människor, men det gick bara inte. Så istället satt jag på rumpan och glodde på tv hela kvällen, och kände mig ensam, fast jag själv valde det. Korkade korkade människa.



Hon har blivit så liten. Idag syntes hon knappt där hon låg nedsjunken i sängen. Hon fick dessutom massa ont i magen. Jag fick massa ont i hjärtat.


Skulle verkligen behöva komma bort en stund. Någon som vill donera en resa till nåt soligt land till behövande? Om man ändå hade pengar och inte levde på existensminimum varenda jäkla månad.


Ryck upp mig!

Besvikelse över påslakan.

Våra goda vänner Emmy och Mange besökte IKEA igår, och jag bad att få beställa ett dubbeltäckepåslakan med dem. Det är nämligen sjukt stor prisskillnad. På IKEA går ett sånt på 129 kr, och om man går på typ hemtex eller liknande får man ofta punga ut med drygt 500 spänn. Så då är det ju som värt. Speciellt med tanke på att jag har en liten sängkläder-fetisch. Älskar att byta sängkläder. Men i alla fall. Sängkläderna såg ut såhär på bilden :


Alltså vita med typ jätteljusgrå krumelurer. Men att de i helhet upplevs som vita.
Nu, uppackade och lagda på sängen så ser det gråa ut som skarpt militärmönster.... Typiskt. Att jag aldrig lär mig att man inte ska köpa grisen i säcken och beställa saker. Jaja. They'll maybe grow on me.

Igår påväg till praktiken halkade jag på en isfläck och flög framåt på alla fyra. Jag måste ha varit otroligt ful. Det första man gör när man ramlar är ju att kolla sig omkring och se om någon såg.. Och ja, jag hade åskådare. Hur som helst. Jag har ont i hela kroppen nu. Jag måste ju ha spänt varenda millimeter, för alla muskler ömmar då jag rör mig. Jag tycker att detta bestämt pekar på att kroppen börjar åldras. Det här fallet hade varit småpotatis för några år sedan.
Sorgligt.

I övrigt är jag inte rädd för att bli gammal. Vill bara poängtera det. Jag skulle hemskt gärna vilja vara runt 27-30 nu och ha barn, hus, jobb och hela faderullan.

Nu måste jag springa. Börjar om 23 minuter och prommisen tar 20. 3 minuters marginal, får se om jag grejjar det..

Änglakort.

Idag har jag varit hemma pga menssmärtor. Besökte bibblan en snabbis och lånade halva stället, men annars har jag legat hemma och kvidit.

När jag behöver lite extra vägledning brukar jag gå in på änglastugan och klicka på den ängel som för dagen känns tilldragande. Idag fick jag detta råd:

Du är i slutet av en period i ditt liv. Du kan känna dig ledsen för att ta en tid i ditt liv är över. Det är inget fel att känna så utan tillåt dig att sörja en tid. Så småningom kommer denna känslomässigt jobbiga period ge dig nya insikter som hjälper dig till nya möjligheter i livet.

En god hjälp att gå vidare kan vara att skriva dagbok eller dikter, prata med pålitliga vänner osv. Huvudsaken är att du inte fastnar i självdestruktiva tankar och bitterhet. Allt man går igenom i livet är det någon mening med. Ju mer du kan bearbeta dina känslor desto friare kommer du att känna dig sen.


Jag tycker det stämmer ohyggligt bra.

Gonatt.

Jag har aldrig druckit så här mkt...

.... vatten..... Säkert 20 glas. Törsten går aldrig över. Illamåendet och magskvalpandet till trots måste jag fortsättta dricka. Förstår inte riktigt vad som händer. Men men. Illamåendet tar iaf fokus från mensvärken.

Sammanfattningsvis mår jag alltså inte alls särskilt bra idag. Som tur är är det söndag (= vilodag) och jag har kunnat lega i soffan heela dagen utan en uns av dåligt samvete.

Igår hade Anna 25årsfest. Det var trevligt. Borde dock ha gått hem istället för att följa med de andra till Koffe inn senare på kvällen. Jag satt bara och längtade efter sängen.

Jag har en fundering.. Varför är det så att vissa ( bla Pontus) blir tokmysiga och kramgoa när de är bakis? Jag har fruktansvärt svårt att förstå det. Jag blir allt annat än det. Jag blir grinig, trött och opeppad på livet i allmänhet. Men som med allt annat så är jag och Pontus varandras motpoler. Vi är fruktansvärt olika. Han är en nattuggla, jag är vansinnigt kvällstrött. Han gillar enkel husmanskost, jag gillar allt annat än det. Han anser att bokläsning är skolarbete, jag älskar att läsa. Han kan tänka sig att jobba med tusen olika saker, jag kan tänka mig en. Han gillar sommar, jag gillar höst. Jag älskar djur, han förstår inte alls på dem. Han gillar taklampor, jag tål dem inte utan tänder hellre tusen smålampor. Han lyssnar på melodier och ackord när han lyssnar på musik, jag lyssnar på text och känsla. Han är ekomomisk, jag anser att pengar är till för att spenderas. Jag gillar att planera, han tar en sekund i taget. Jag kan fortsätta i evighet känns det som.

Tur att jag tror på att "opposites attracts" .. Han är mitt allt och jag önskar att jag hade förmågan att visa honom det bättre än jag gör. Något i mig är avstängt pga min situation och det påverkar mina relationer till alla i min närhet. Jag kan inte visa ömhet eller tacksamhet... Så förlåt alla om ni känner er försummade av mig. Det är det sista jag vill.   

Blev som less...

Satt och skummade igenom min egen blogg och jag blev som uttråkad. Så jag tänkte att jag ska börja skriva mer om saker jag tycker om och brinner för och inte bara vad jag har gjort idag och sådant trivialt.

Just nu är jag helt frälst i http://www.vattumannen.se/. De har så många intressanta böcker, och jag skulle vilja sluka alla med hull och hår. Jag har hittat några som jag sjuukt gärna vill ha.



Vad Shamu lärde mig om livet och kärleken : lär av djuren och förbättra dina relationer


Amy Sutherland berättar på ett mycket underhållande sätt om hur hon lärde sig att hantera människorna i sin omgivning genom att iaktta hur djurtränare tränar sina djur, bl a späckhuggaren Shamu. Det handlar inte om att lära sig trick utan om hur man använder positiv förstärkning, dvs att belöna rätt beteende och ignorera det som är fel.

Livet efter döden  

Livet efter döden
Den bästsäljande författaren och läkaren Deepak Chopra tar sig i denna bok an den mest existensiella frågan av alla: Vad händer när vi dött? Med hjälp av så skilda element som vedisk filosofi , partikelfysik, psykologi och neurologi bygger han ett fascinerande resonemang, vars slutsats är trösterik: Vi människor är inte, och har aldrig varit, begränsade varelser instängda i fysiska kroppar. Istället är vi redan nu multidimensionella väsen som skapar vår framtid bortom detta liv genom våra ord, tankar och handlingar. Öst möter väst i denna tankeväckande, inspirerande och upplysande bok för alla som någon gång funderat kring livet efter detta.

Konsten att arbeta med änglar

Konsten att arbeta med änglar
Lär dig tio steg att göra änglarna till en del av ditt liv. Var förberedd på underbara förändringar i ditt liv, när du ber och de svarar. Ju mer du lär dig att samarbeta med änglar, ju mer effektivt kan de hjälpa dig.



Din personliga färgkod
Färgkodssystemet delar in människan i sju överordnade personlighetstyper som följer regnbågens och chakrasystemets sju färger. Jette Holm och Martine Koehler har utvecklat systemet som en grundformel som bygger på det mer än 2000 år gamla chakrasystemet. Det enda systemet i världen som beskriver hela människan.




Jag ska gå bärsärkargång på bibblan imorgon och se om jag kan hitta någon av böckerna där. Gratis är gott som jag brukar säga.

Sov gott.


De må ju veta.

Det enda jag fick till svar idag när jag besökte mammas läkare var : vi vet inte, det är omöjligt att säga, vi kan bara gissa. Jag nöjer mig inte med det. Jag vill ha facit.

Jag vill även veta om jag kommer in på förskolelärare eller inte till våren. Vill ju hinna skaffa mig en backup plan. Vet nån när man brukar få besked?

Lilla Georg har blivit så stor! Snart flyttar han väl hemifrån om det fortsätter i den här takten.

Nu väntar jag bara på att boston tea party ska börja. Jag tycker egentligen inte att det är så himla bra, men jag faller liksom för grupptrycket och ser det iallafall. Då är ju hundra höjdare och ett herrans liv mkt bättre. Jaja. I brist på annat så. Har ju iofs desperate.. Jag kanske ska satsa på det istället.. Ett säkert kort.

Förändringarnas kvinna.

Jag har många issues. Men den största just nu tror jag är mitt akuta behov att hela tiden förändra tillvaron på ett eller annat sätt. Här ser ni ju prov på det, eftersom jag just omdesignat min blogg för femtielfte gången. En annan sak jag måste göra snart innan jag förlorar förståndet är att måla om vardagsrummet vitt. Efter jag gjort det så har jag målat om fem gånger och tapetserat 3 gånger sedan jag flyttade hit i mars. Sovrummet också inräknat dock. Men ändå.

Jag brukar också ändra temat och bakgrunden på min mobiltelefon ca 3 gånger i veckan. Men nu har jag stött på problem eftersom min nya telefon bara har två teman att välja mellan. Svart och vitt. Så nu ändrar jag tema efter humör.

Denna söndag var rätt ointressant. Varvade sömn med att se desperate hela dagen och nu ikväll har jag först varit till mamma sen på max och ätit en fajitasallad med Pidde och nu nyss så har jag sett mer desperate, och slutligen hamnade jag här.  Det blev som en konstig mening men jag är för trött för att skriva om. Jag gillar ju brister, så. Brister är charmigt.

Nu har jag varit uppe 1 h och 15 minuter längre än jag har lovat mig själv att vara. Jag ska bums i säng senast 23 på kvällarna, för att förhoppningsvis bli lite piggare på dagarna. Så nu ska jag undvika att synda ännu längre. 

Gonatt. 

Förresten.. Igår på förfesten hos Majsan ramlade hon på ett väldigt konstigt sätt med näsan ner i vinglaset och jag skrattade i ca 2 timmar. Det var förlösande.  


Gäsp

En sånhär dag vill man ju bara ligga i soffan.. Det är så sjuukt trist väder. Men jag ska försöka ta mig för nåt. Sen ska jag nog till syster på middag och ikväll ska jag till Majsan på tjejfest.

Pappa var söt igår. Helt random for han och handlade mat till oss, mat som vi aldrig kommer att äta upp... Janssons frestelse tex. Men vad vet han :) Tanken var i alla fall väldigt god.

Ska jag orka fara och simma.....?

Grå fredag.

Jag vill inte dit längre. Jag vill förtränga fakta, vill glömma bort. Men jag får jättedåligt samvete och vet att jag kommer att ångra mig när den hemska dagen kommer.

När jag läser denna text känner jag mig inte lika ensam. Inte lika utsatt. Det finns någon som beskrivit mina känslor exakt på pricken, så det finns andra som känner som jag.

"Under den obestämda period som kallas sörjande, skulle vi lika gärna kunna befinna oss i en Ubåt.  Tysta på havsbotten, medvetna om hur anklagelserna från djupen, än nära, än avlägnsa, drabbar oss med hågkomster. För sorgen finns inget avstånd. Den kommer i vågor. I häftiga utbrott. I plötslig klarsynthet som gör en knäsvag och förblindar synen och utplånar livets vardaglighet. Känslor av starkt fysiskt obehag som kommer i vågor. En känsla av att strupen är sammansnörd, kvävningskänslor med andnöd, och en tomhetskänsla i magen. Bristande muskelstyrka och en intensiv subjektiv förtvivlan som beksrivs som själslig smärta. "

Dessutom får man skit för att man är dålig bilförare och dataanvändare. Jag fixar inte det. Inte idag.


Nu ska jag lägga mig i sängen, lyssna på min bok och ha Sune spinnande på magen. Sune är mitt själsliga plåster.

Den killar och sticks..

Tycker det är synd att de flesta koftor sticks.

Idag börjar jag kl 12 så jag sitter och väntar på att jag får börja promenera iväg till sunnanå. Slutar 14.20 och då ska jag nog till mamsen en sväng. Ikväll är det kör. 

Jag ska spela in nå låtar för skojs skull. Både Anna & Simon och Kalli har en studio så det vore ju dumt att inte ta chansen. Så nu håller jag på att välja ut lite låtar.. Blir nog kul. 

Kan inte dirket vara hälsosamt att vara ute och gå i den här halkan.. Man spänner ju varenda kroppsdel. 



Lisa, Nils, Mange, Lina, Robert, Emmy och jag i Piteå. Pidde var fotograf. ( Vad fasen har jag för frilla?)

 

Nice

Råhärligt! Jag har hittat världens bästa sida på nätet... www.tunefinder.com ! Jag hatar då man hör bra låtar i nån film eller serie eftersom det är så svårt att hitta igen dem, men med tunefinder går det skitlätt. Jag känner att jag inte riktigt förstått internets storhet.


Detta är tredje dagen jag hållit mig från att sova min annars så otroligt obligatoriska dagslur. Jag känner mig yr och mår lite illa pga trötthet, men jag försöker vänja mig av med mitt tvångsbeteende. Får se hur många dagar jag pallar. Imorgon måste jag dock ta en powernap för vi har kör på kvällen och jag avskyr att vara trött då. Jag tappar helt koncentrationen och tycker att det är tokjobbigt att sjunga och vill bara hem. Men på onsdag ska jag försöka igen. Det låter säkert helt sjukt i vissa öron, men jag har i fem års tid vant mig med att sova en stund på dagen, och det har nu blivit så att jag inte fungerar utan dagsvila. Men som sagt. Försöker alltså sluta upp med detta. Andra slutar röka/snusa, Moa slutar sova. Typiskt mig att vara annars.

Se INTE stormen...

Den var helt värdelös. Akrobaterna var jättebra, men storyn var dålig och seg och allt upplevdes väldigt B:igt. Man hade ju byggt upp värsta förväntningarna pga all PR och vetskapen om att showen påstås vara den mest påkostade i hela europa. Bullshit... Så det var ju synd att det skulle bli en stor besvikelse. Men resten av helgen var mkt lyckad. Grymt god mat och kul med dansband. Ja Emil, jag fick bugga :D Sjukt kul! Dessutom med en kille från skeå som jag dansat med tidigare som är jätteduktig. Fattar inte varför jag slutade.. Synd att skellefteå inte har en till dansförening, för jag känner att jag gjort mitt i skellefteå dansklubb. Det är lite som en pakt där, det är typ omöjligt att komma in i det tajta gänget.  

Idag har vi alltså haft höstkonsert med kammarkören och ESPRI. Det gick bra, men jag är helt slut. Denna dag har varit helt sjukt lång, med bad  i Piteå, sen genrep och två konserter. Puh. Mina fötter dunkar efter att jag stått alldeles för länge i sträck. Jag har världens känsligaste fötter. Kan inte gå på grus ens med skor utan att det gör skitont. Säger ganska mkt..

Ni vet den här känslan som infinner sig efter man har gjort  något som tagit upp ens tankar länge, då allt känns sådär jättetomt? Exakt så känns det nu.. Liksom, jaha, nudå? Måndag imorgon, livet går vidare och det känns jättekonstigt. Nån frågade mig vad som händer i helgen.. Va? Helgen? Jaså det kommer en till helg? Tycker det är en rätt obehaglig känsla.

Nu vill jag att Pontus ska vara hemma och mysa med mig. Men han är och spelar in det sista till voicebox julskiva. Det blir nog sent. Trist.. :( Men jag är väldigt glad över att jag har nån att mysa med. Och inte bara nån, utan Pontus. Den bästa av alla. I fredags hade jag fått ett paket i brevlådan med godis i från www.godisboxen.se. Och nog var det från min Pontus nog. :) Han är så fin.


Gonatt

Stormen.

Om 3 timmar bär det av till Piteå på en härlig stormen-weekend. Då vi kommer fram ska vi gå på stan, sen ska de andra bada på äventyrsbadet medans jag sover, för det måste jag ju göra.. Sen blir det att göra sig i ordning, och kl 18 börjar föreställningen. Efteråt är det middagsbuffé och dans på hotellet. Hoppas nån kan bugga :D Sen på söndag så är det ju förståss frukostbuffé (wow), sen ska vi bada och sen bär det av hem igen för att sjunga på denna konsert:



Det är alltså ungdomskammakören och "vuxna" kammarkören som ska ha en gemensam konsert. Kom vettja! Det kostar 50 kr för barn/studerande och 120 för resten. Konserterna är kl 15 och kl 19.


RSS 2.0