Oj vad klockan är mkt..

Just nu befinner sig min blogg under konstruktion. Ba så ni vet :)


Lov.

Va skönt. Fem lediga dagar. Ikväll har jag träffat Hannamaria, Lisa och Lina, imorgon ska jag träffa Elisabet och Nina, Torsdag är det allhelgonamiddag med Piddes familj  + flickvänner/ fruar och på lördag åker vi till Piteå på stomen-weekend. Så nu har jag några trevliga dagar framför mig. Hoppas att mitt sinne också kan vara trevligt.

Det var ett fint besök hos mamma idag. Jag hade med mig Georg och hon lyste som upp en aning, och pratade mer än vanligt.

Gonatt.

Sömnfixering.

Jag är knäpp. Jag är sönderstressad över en enda sak, och det handlar om min sömn. Jag stressar en hel dag för att jag ska hinna sova, eftersom jag behöver sömn för att jag är så stressad.. Ojojoj.

Jag har även blivit världens ängsligaste lilla skit. Nu när Pidde inte svarade på två sms som jag skrev fick jag för mig att han kört av vägen eftersom vi inte satt på vinterdäck. Så där låg jag och grät och hade hjärtklappning, när Pidde i samma stund hängde hos Simon och Anna i lugn och ro.
Det handlar om att jag inte litar på livet längre. Katastrofer inträffar och dom går inte att stoppa. Härlig inställning va?

Bullen hjälp mig. Vad ska jag göra?

Det ÄR tjejen i filmen som skrivit brevet.


Georg är i alla fall världens sötaste.


Helg

Skönt med helg. Elisabet, Hannamaria och Lisa kommer hem i helgen och ska vara hemma hela veckan!! :) 
Mina favoriter. :D

Så det blir nog någon slags fest imorgon. Har inte alls råd, men. Har 21,50 kvar, får dock pengar på måndag men. Hmm..

Ikväll har jag sett Idol med Anna och hennes vän Ako. Loulou åkte tyvärr. RobinB och Johan Palm ska ut enligt mig.... Men det är väl som det alltid varit i Idol, tjejerna åker först eftersom det bara är en massa småtjejer som ringer på sina favvokillar.. Har dock bestämt mig att jag inte ska rösta en enda gång i år. Får se om jag kan hålla det. ¨

Pontus jobbar hela helgen. Lite trist. Nu blev jag tvärtrött, så nu säger jag gonatt.

Worn out.

Efter en tvåtimmarslektion i bild med ett gäng vildar som inte lyssnar hur arg man än blir är jag totalt utpumpad. Nu blir jag till att sova en stund, sen ska jag och Pidde på edda. Det är verkligen på tiden. Det är nästan två veckor sedan jag simmade pga sjukdom och girl issues. Tyvärr är det ju så med träning att ju längre man väntar mellan gångerna desto motigare känns det.

Ikväll blir det förhoppningsvis pyssel med Majsan om hon inte skulle plugga. Annars ska jag se massa desperate och inte röra mig ur fläcken.

Jävla skit.

Jävla skithelvetes orättvisa liv...


Ikväll när jag gick hem från Sara i mörkret gick jag med näsan i vädret och i de mörkaste gränderna, bara för att utmana ödet. Bara för att se hur jävligt livet kan bli. Om nån skulle hoppa på mig skulle jag nästan börja skratta. Men det gick bra. För man kan väl inte ha hur jävla oflyt som helst.

Hejdå skitjävla dag.

Barn..

Jag älskar verkligen barn. Jag tycker dock att det låter så klyschigt att säga så, så jag säger det inte så ofta... Jag tänker ibland (läs dagligen) tanken att jag skulle vilja ha en egen liten palt, men jag vet ju att jag inte är mogen för det än.. Man kanske ska kunna ta hand om sig själv ordentligt innan man ska ta hand om ett litet barn? En sjukskriven 22åring med identitetskris, familjesorg och känsliga nerver är kanske inte det bästa utgångsläget.. Samt har jag en klok sambo som säger ja till barn med inte förrän utbildning och sånt är avklarat.

Gjorde ett test för skojs skull hur mitt och Pontus barn kommer att se ut...

Om det skulle bli en flicka..

 Och en pojke...


HAHA säger jag bara. Ser ingen som helst likhet.

Så går en dag i vårat liv...

.. Och kommer aldrig åter..


Mycket tankar snurrande idag. Har haft för mkt ledig tid.

Mysigt dock att vara barnvakt åt Georg. Han är en gosevän.



Jag gillar min koncentrerade min på detta kort.. :) 



Gonatt Sverige.

Var går gränsen?

Alltså hur otroligt pantad får man vara.. Jag har aldrig läst nån kändisblogg egentligen, finner det rätt ointressant, men nu när det här med Cathrin fd. schulman hände så var jag liksom tvungen att leta upp hennes blogg och läsa.. Hon har ju ingen som helst känsla. Om man är kändis så måste man ju tänka på vad man säger, och den kvinnan verkar ha den värsta sortens mundiarré. Ni kan kolla HÄR om hennes uttalanden. Man blir alldeles trött.

Nu kommer Pontus alldeles snart hem. Det hade gått jättebra för moonsafari i Belgien. De hade sålt skivor för 12 000 och skrivit en massa autografer. Man kan inte bli annat än lite mallig. Tänk för att jag har en rockstjärna till pojkvän, det har inte du ;) ( undantag Anna och de andra "bandtjejerna".. :)




Imorgon ska jag sköta lilla favvoGeorg för första gången. Vi ska gå på promenad, det blir mysigt. :)

ont

Nu känner jag mig väldans ensam... Funderar om jag ska ringa nån, men jag har sån mensvärk att jag inte kan prata en hel mening utan att oja mig eller stöna, vilket jag kan tänka mig samtalsmottagaren kan finna en aning irriterande..


Jag har rensat min msn. Tagit bort alla som aldrig skriver till mig. Jag tycker det är oerhört humörssänkande när människor man inte pratat med på länge är online men aldrig skriver. ( Människor som hör av sig på andra sätt hör givetvis inte till denna kategori) Jag skriver till dessa, men nån gång ligger ju bollen hos dem men när det inte händer nåt så känns inte vänskapen särskilt givande. Så då är det lika bra att ta bort dessa människor så jag slipper se när de är online för då påmins jag bara av deras tystnad. Har dock inte blockat nån, det känns lite väl bittert.

Nu återgår jag till min soffa, mina desperateavsnitt och min ensamhet... ÅÅÅH MARTYR MARTYR MARTYR...... Men jag tycker nästan att man får vara det bara man själv är medveten. Man får vara typ allt bara man är medveten och har självinsikt. Jag älskar självinsikt.

Typiskt.

När det äntligen blir helg, då blir jag knockad av världens mensvärk. Jag som hade tänkt göra så mycket idag. Gå på en renande höstpromenad, dra in på stan och fika med Majsan, hälsa på mamma, städa garderoben och fara på fest ikväll. Men istället blir det några ipren + en soffa+ ett täcke+ en katt som får duga som värmedyna eftersom jag lånat ut min+ett otal depsperate housewivesavsnitt som gäller.. 
Förhoppningsvis hinner jag blir kryare till ikväll, för jag vill inte missa att träffa Lovisa, Annasara och Elin som är på blixtvisit. Men utgång blir det då inte. Har varken råd eller lust. 

Hamnade i någon tillfällig existentiell kris nu känner jag...


BLÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄ......................................

För att bli glad..

När jag är i behov av att skratta bort mina bekymmer så tittar jag på det här klippet.



Han är underbar och får mig genast på bättre humör. Nu ska jag se ett desperate housewivesavsnitt innan jag nattar. Pidde är med moonsafari i Belgien hela helgen, känns tomt i sängen utan honom..

Jag tog bort det..

Jag tog bort mitt förra inlägg. När jag själv skummade igenom det i morse kändes det alldeles för personligt..

Nu är jag snart påväg till jobbet och sen ikväll ska jag till Anna och Georg. Det är ju idol! Wow, har längtat hela veckan. :)

 

En fin födelsedag.

Jag är väldigt nöjd över min dag. Den spenderades med nära och kära, god mat och lekar. Som jag vill ha det. Fina presenter fick jag också. Presentkort är världens bästa grej. Fick två st på kicks så jag kan köpa min älskade parfym och ett på indiska. Najs najs. Sen fick jag lyxprylar från body shop,målardukar och en orgasmotrone. En sånhär huvudkliare. Sjukt härligt. Jag är så glad att jag har mina vänner.


Men det ante mig att obehagskänslorna skulle dyka på mig förr eller senare denna dag. Det är ju många som säger att helgdagar m.m är de jobbigaste när man förlorat en anhörig. Det förstår jag fullt ut. Inte för att mamma är fysiskt borta än men. Hon mindes inte min födelsedag när hon blev tillfrågad för några dagar sedan. Inte heller vad jag fyllde. Hon rörde inte en min då jag berättade om mitt kalas. Och det är inte mamma. Jag saknar henne så vansinnigt mycket.


Så var man äntligen 22..

Nu har jag köpt en ny mobiltelefon. Jag vet inte vad det är med mig och mobiler, men jag är som besatt. Och jag räknar i princip timmarna till jag får börja leka med den. Man bör ju ladda telefonen i 16 timmar innan man börjar bruka den. De sexton timmarna är de segaste i världen för mig. Nu är det sex timmar kvar... Så det blir perfekt, på födelsedagsmorgonen får jag börja leka med min present.

Det blev en samsung. Den översta, vinröd. Den var mest prisvärd, hade bäst kamera och kändes mest rätt. Så nu har jag plöjt igenom alla mobilmärken, så vi får se vilket märke jag tycker är bäst när jag använt denna ett tag. Många tycker ju sony ericsson är bäst, men jag måste säga att jag gillar nokia mer.

Det jag gillar med den är 3.2 megapixelkameran med blixt och autofokus, bildredigeringsprogrammet, och toutch screen-knapparna. Det tycker jag är döhäftigt. :)

Sara, jag förstod inte ditt inlägg... Jag är säkert bara korkad, får fråga dig imorgon på kalaset. 

Jag och Pidde har börjat se "fringe". En ny serie från skaparen av "lost". Den känns helt okej än så länge. 

Såhär lägger sig Sune tillrätta i princip varje gång jag sitter vid datorn. Det är lite svårt att skriva, men jag har inte hjärta att flytta honom då han är så vansinnigt söt.

 

Black and white

Jag satt och tittade lite på mina bilder och såg det här...


Min hudfärg juli 08        


Min hudfärg oktober 08  


Jösses. Måste införskaffa litervis med brun utan sol.

I-landsproblem i bloggvärlden..

Jag har kommit på några störiga saker med bloggeriet. Att då man ska berätta saker som hänt och så för vänner ( eller om nån berättar nåt för mig) så kan de (jag) ofta mumla nåt i stil med "joo jag läste det på din blogg.." Då blir man ju som lite snopen, eftersom då har man inte så mkt mer att säga.. Allt är redan sagt i bloggen.  Eller så spelar kompisen (jag) lite dum och låtsas som ingenting, att de inte alls har läst, och det blir ju också som knasigt, och oärligt.
 
En sak till.. Om nån frågar typ: "hur mår du?" och man svarar "bra" så kan man ibland få höra "men.. På bloggen skrev du ju att det inte alls var bra..."

Eller så kan vissa konversationer börja med "du, jag läste på din blogg att....", och det kan ju som kännas dumt, eftersom människan som då skriver blogg kan börja tro att kompisen tänker att bloggaren undanhåller saker IRL och att kompisen känner att hon måste dra ur bloggaren saker.. Hänger du med? Inte jag. Jag är för trött.

Dessutom med blogg så är det ju faktiskt så att människor man vill ska läsa inte alls gör det, och dom man nödvändigtvis inte vill ska läsa, gör det.


Då kan man undra. Om du Moa nu tycker så... Varför fortsätter du med bloggandet?
Jag vet inte säger jag då. Det är väl lite som en drog. Det är svårt att sluta. Speciellt för mig som älskar att tänka och skriva, och skriva det jag tänker.

Var på fest igår hos Bönan och Sara. Mkt trevligt. Sen idag har jag haft familjekalas. Jag fick härliga slantar till en ny mobil.

Det står mellan tre st..:


En röd variant av alla tre.. Jag känner mig mogen för en röd mobil nu. Har värmt upp med två blå,en silver, och två vita. Nu är det dags för en röd. Det är ju faktiskt min färg.


Hjälp!

FY FAAAN vad läskigt! De där jag skrev nyss om felet på bloggen.. När jag postade det så stod det helt plötsligt det korrekta, att jag har 4 kommentarer, så då när jag tog bort det jag skrev om att det var fel i inlägget efter, då ändrades det tillbaka till 2 kommentarer igen!! jag har gjort om det några gånger nu, och det händer samma sak varje gång! Det spökar i min dator!

Hur många kommentarer ser du att det står???? Alltså i det inlägget med mina tavlor..

"Gomorron...."

Klockan är nu alltså 05.35 och jag sitter här och kan inte sova för fem öre. Jag vaknade av en mardröm och lever fortfarande kvar i den lite. Huvva. Sen så har jag fått nå fel på fästena där axel blir överarm, som i bröstmuskeln som sitter just ovanför "deostället". Om jag sover på sidan kan jag vakna i princip skrikandes av smärta och måste stretcha armarna bakåt en bra stund innan det går över. Eller så kan jag vakna helt bortdomnad i armarna. Så har det aldrig varit förut.. Vad kan det bero på? Jag som älskar att sova på sidan.
 
Ikväll är vi bjudna på inflyttningfest hos Fredde och Sara och lilla Olivia. Det ska bli trevligt. Och imorgon blir det släktkalas pga min födelsedag på tisdag. Min uppgift är att göra efterrätt medans syster Lena ska göra mat. Hennes son Arvid och jag brukar slå ihop våra kalas eftersom han fyller år 2a okt och jag 14e okt. Kommer att sakna mamma på kalaset... Men.. Jag får väl se till att sysselsätta mig med lekar med syskonbarnen så jag inte deppar ihop.

Jag har nå fel på min blogg.. Den visar fel antal kommentarer.. Har fyra på förra inlägget, men det står att jag bara har två... Nån som har nåt liknande problem?


Kanske ska försöka somna om. Ska ju upp igen om ca tre timmar.. Så.. Gonatt då. Igen.

Jag ska måla hela världen lilla mamma..

Jag har börjat måla. För mammas skull. Hon har alltid uppmuntrat mig till det. Bjuder på två tavlor:


De är lite oproportioneliga, det blir lite knasigt när man tar kort. Den till vänster målade jag ikväll, målade av en bild för hand, och ändrade lite detaljer. Vet inte om jag är klar med den, kanske ska sätta dit lite färg. Får se...
Den till höger är egentligen den första i en serie som jag tänkte ha ovanför soffan i tv-rummet, men det blev inge bra.. Blev för mkt mönster mot gardinerna och kuddarna. Tyvärr. Ska försöka komma på nåt nytt jag kan ha dom till..

Ska väl ta och krypa till kojs då.. Känner mig inte så sugen på att lägga mig, men ja. Jag ska försöka somna före tolv varje kväll, då är jag lite piggare dagen därpå.

Hej

Cashewnötter och banan

Det är en jättegod mix. Men jag blir fortfarande inte klok över om chashewnötter är onyttigt eller nyttigt. Det är ju bra fett, men.. Ja, det är ju ändå väldigt fett..? Ska jag skippa cashewnötter nu när jag ska vara nyttig på vardagarna?

Idag har jag varit ledig så jag for och simmade. Skönt, men jag simmade bara 30 längder istället för 40 som jag brukar, för jag blev så störd av att det var så många andra som skulle simma samtidigt. Tävlingsmänniska som jag är så simmar jag som en idiot om jag har folk bakom mig, vilket leder till håll och senavdrag.

Besökte mamma nu ikväll. Det var en sämre dag. Hon ville inte äta, inte dricka, inte ta medicin. Hon tjuras, och vi förstår inte varför. Men det märktes ändå att hon tyckte om att jag och Åsa satt där och surrade om allt och inget.
Det är en tant på mammas boende som är helt vild. Hon pratar i 180 och om vad är svårt att avgöra eftersom hon ändrar ämne i varje ny mening. Hon är arg, gråter och är glad omvartannat, och hon vandrar ut och in i allas rum dag som natt. Oj så tokigt det kan bli för vissa. När jag var där förra veckan stannade hon upp i sitt mumlande och tog tag i mig och utbrast: "Och du är så snygg!!" När jag började skratta så sa hon "men sluta nu, det är säkert! Du är såå snygg"! Då blev jag faktiskt lite glad. Jag gillar henne. Mamma gör det dock inte. Tror jag det, kan nog bli lite väl intensivt då man bor med henne dygnet runt. Efter en timme är man helt slut.

Besökte ju ett medium i lördags. Men nu blev jag så trött så det får jag berätta om en annan dag.
 
Gonatt.


Höst i falmarksforsen

Dansbandskampen?

Hörde just nåt om det på TV.. Det finns då allt möjligt skit.

Jaja.

Jag har införskaffat de kosttillskott som jag behöver för att bli pigg. Järn, B12, ginseng, multivitamin och omega3. Och tro´t eller ej! Jag känner mig faktiskt lite piggare! Nackdelen ( för det finns ju alltid en nackdel..) är att jag har fått helt galet ont i magen. Den är alldeles öm, gör ont då jag rör den, och jaa jag måste besöka toaletten nån gång i halvtimmen.. Så.. Vad är då bättre? Att vara trött, eller att ha en mage som är helt ur funktion? Jag gissar att det är järntillskottet som spökar. Det känns som att man dricker typ en flytande plåthink. Känns inte direkt skonsamt.

Tar med en bild jag gillar som jag tog förra veckan då jag besökte Elisabet/pappa i falmarksforsen.


Skönt

Kom just hem från edda. Simmade 40 längder. Fantastiskt skönt.

Nu barkar det...

.. som Zappe skulle ha sagt.

Familjen håller på att falla ihop. Systrarna går på knäna för att orka med allt vad familjeliv + jobb innebär, låtsaspappa klarar knappt av arbetet, mormor sitter och önskar att det var hon som blivit sjuk istället medans hon ser sin dotter tyna bort mer och mer, pappa försöker men räcker inte till, syskonbarnet har inte varit på skolan på snart fyra veckor pga psykosomatisk magont, pojkvänner och sambos försöker så gott de kan men känner frustration pga att inte kunna göra något.

Jag då. Jag försöker förtvivlat komma på ett sätt att få familjen att må bättre. Jag är positivismen personifierad. Jag ler och säger att det går bra, att jag tar en dag i taget. Jag vill inte vara ännu ett orosmoment. Vill inte att de ska oroa sig för mig. stänger in mig i min bubbla och lurar mig själv att allt går bra. Jag är så vansinnigt bra på att luras. Jag går på det hela tiden. Men ibland kommer stunderna, såsom nu, då jag inte lyckas. Då sköljer allt över mig och det svartnar för ögonen. Jag drömmer mardrömmar om döden. Varje natt vaknar jag blöt i svett.

Jag blir i dessa stunder tokig på människor som gör sina små problem till stora. Njut för i helvete över att du och att dina nära är friska. Ta vara på dig själv och visa alla i din närhet att du älskar dem och finns där för dem. Gör det bara. 

Ikväll ska jag till Majsan. Hon är en avslappnad och glad skit som gör mig glad. Och bryr sig otroligt mycket. Hon är toppen. 

 

Bomull i huvudet.

Så känns det idag. Orkar knappt hålla ögonen öppna, och min reaktionsförmåga är likamed noll. Allt går i slow motion.

Ska till mamma nu, sen drar jag till Elisabet för att hänga med henne och Louise. Mysigt.

RSS 2.0