Nu känner jag mig väldans ensam... Funderar om jag ska ringa nån, men jag har sån mensvärk att jag inte kan prata en hel mening utan att oja mig eller stöna, vilket jag kan tänka mig samtalsmottagaren kan finna en aning irriterande..


Jag har rensat min msn. Tagit bort alla som aldrig skriver till mig. Jag tycker det är oerhört humörssänkande när människor man inte pratat med på länge är online men aldrig skriver. ( Människor som hör av sig på andra sätt hör givetvis inte till denna kategori) Jag skriver till dessa, men nån gång ligger ju bollen hos dem men när det inte händer nåt så känns inte vänskapen särskilt givande. Så då är det lika bra att ta bort dessa människor så jag slipper se när de är online för då påmins jag bara av deras tystnad. Har dock inte blockat nån, det känns lite väl bittert.

Nu återgår jag till min soffa, mina desperateavsnitt och min ensamhet... ÅÅÅH MARTYR MARTYR MARTYR...... Men jag tycker nästan att man får vara det bara man själv är medveten. Man får vara typ allt bara man är medveten och har självinsikt. Jag älskar självinsikt.