Hemma
Spanien var råhärligt. Resan innefattade i korta drag: ett (för mig) tårdränkt ( lite sådär i smyg) återseende av världens bästa Georg, johannes döparen-firande första kvällen med smällare och raketer så vi korister på allvar blev krigsskadade, lyxmiddag bestående av en god sallad och en mindre god huvudrätt: rimmad anka och päron, busstur med guide över hela stan, Carlos; en naken man med ofattbart stort paket som tog oss alla med storm, strandliv och bad i centrala Barcelona, sjungning i en katolsk kyrka med max 10 st i publiken, kortspel på rummet, turiststrosande på La Rambla, bussfärd till Lloret del mar, hotell som luktade fotsvett och var så lyhört så man hörde vad alla på samma våning samt våningen ovanför och nedanför pysslade med, välkomstmiddag med ( lite för) peppade finlandssvenskar, beachparty med massa stämsång, get togetherparty kl 09 på morron, båtutflykt till badorten Tossa, torgkonsert, vistelse på Europas bästa vattenland Waterworld, frustration och iska över bevittnad barnaga, galakonsert i kyrka samt galamiddag ( och jo, anka och päron även då..), kryp i kroppen pga hur klämkäcka (löjliga) människor kan bli som sjunger i kör när det är dags för galamiddag, ruskig förkylning, tillfälligt borttappning av pass och några trötta tårar, ruskig irritation på peppade finnar som sjöng en patetisk avskedssång till oss då jag gråtande satt och febrilt letade mitt pass mitt framför dem, och till sist; hemfärd i ottan.
Sammanfattningsvis kan man säga att resan i det stora hela var jättekul, men att själva kördelen drog ned allt. Hmmm.. Ska jag verkligen sjunga i kör då jag har den inställningen? Troligtvis inte... Nämen. Jag tycker seriösa konserter är kul, och jag tycker om människorna i våran kör, men när man när man ska dra av en "bort allt vad oro gör"/"Århus tappenstreg"/"en vänlig grönska" för femtioelvte gången tillsammans med finlandssvenskar som bestämde sig för att vi var deras bästa vänner/idoler efter en kväll, då är det inte så kul längre.
Det bästa på resan var den fantastiska dagen på vattenlandet. Jag ångrar inte en sekund att jag trotsade min förkylning och drog dit. Samt galasjungningen i kyrkan, då vi gjorde succé och kickade de andra körernas ass.
Några utvalda bilder:
Georg med farmor Thory
Jag är peppad
Finmiddag
En sjukt mäktig kyrka
Jag i park Güell
Georg är världens sötaste
Sarah Ly och jag sitter på världens längsta bänk
Sara i Barcelonas hamn
Pontus och utsikt över Barca
Här har vi honom; Carlos. 
Påväg till beachen
La Rambla
Nu blev jag osugen på frukt..
kören
Simon och Anna i Tossa
Fint och härligt hav
Ulf, Sayes, Pidde och Simon. och ja ni kan ju gissa varför Simon är suddig... :)
Torgkonsert
kärlek
Jag och Elin på Waterworld, jag älskar hennes liggande åkstil
Jag är nöjd
jag och Sara äter förrätt på galamiddagen
Sardintrångt vid poolen
Hemgång. Barcelonas flygplats.
Barcelona!
Det känns som att många människor är livrädda för att försova sig när de ska med ett plan och ut på resa. Pontus skulle utan problem kunna göra det.
Även fast jag har småpackat lite hela veckan så fick jag ändå ett nervsammanbrott igårkväll. Jag KAN inte packa! Jag har med mig packning för typ en månad, och vi är borta sex dagar. Vilket skämt. Men när jag då skulle försöka plocka bort lite kläder så gick det helt enkelt inte. Jag kommer att behöva allt. (dvs; jag kommer egentligen att behöva en sjättedel)
Nåväl. Hej på ett tag!
Uppdatering: Moas utmaning.
Jag har minskat 31 cm totalt.
Överarm: -3 cm
Midja: -7 cm
Buk: - 4 cm
Stuss: -7 cm
Lår: -5 cm
Omkrets lår: -5 cm
Jag har gått ner 5 kg på 7 veckor. Det är jag helt klart nöjd med!
Jag fortsätter att promenera i princip varje morgon innan frukost, sen styrketränar jag 3 ggr/v och kör löpning/crosstraining 3 ggr v.
Det konstiga är att ingen verkar märka något! Det gör inte så mycket, men tycker det är lite skumt, för innan jag satte igång kunde jag då och då få frågan "har du gått ned i vikt?" men sen när jag väl började göra det på riktigt slutade frågan dyka upp. Mycket märkligt. :)
Nä nu blir det en kopp kaffe, sen ut och promenixa!
Sådärja.
En sånhär bidde det:
Här är den i uppskjutet läge.
Den har 3.2 pmxl-kamera (=helt ok), 4 gb minne (skitbra, kan ha flera ljudböcker, och massa musik på den), massa bra funktioner och spel, trackID som innebär att man kan ta reda på olika låtar heter och vem de är med om man hör nån bra låt nånstans. Jag är helt klart nöjd. Pidde köpte en likadan fast silver, så nu har vi samma abonnemang också så vi ringer gratis mellan varann. Annars hade han haft kvar halebop och måstat betala för att ringa mig.
Imorgon verkar det blir bra väder, så det blir viloläge i en solstol hela dagen. Eller.. Ja.. Jag måste ju försöka plugga lite... Sommarkurs.. Vilket skämt.. :) Är inte många procent seriös..
Natti.
En djungel
Jag vill ha en röd eller vit (ALLTID röd eller vit, eller möjligtvis rosa..), med bra kamera, möjlighet att föra över saker fram och tillbaka från datorn samt gärna trackID. Märke spelar ingen roll. Någon som har nåt tips?
Men det jag undrar mest över är ju det här med abonnemang... Jag funderar på att skaffa ett telia-abonnemang, där man ringer billigt både till telia och halebop samt har gratis SMS.. Men vet någon vad det heter? Är det telia vänner? Jag försöker läsa på nätet men jag fattar inte mkt.. Hmm..
Är det nån som har nåt kanonabonnemang de vill tipsa om?
Pay it forward
dop och allsång
På tal om att planera helt galet i förväg...Jag är redan i smyg klar med i princip all bröllopsplanering inför vårat (förhoppningsvis kommande) bröllop... Men för att lugna dig Pidde nu när du läser så bör jag tillägga att jag planerar massor, men att det stannar där. Jag är en planerare, men ingen görare. Otroligt mycket snack och obefintlig verkstad är min paroll. Men det är drömmar och planer om framtiden som gör min relativt tunga tillvaro lite lättare att orka med. Så bli inte rädd. Låt mig hållas.
Nåväl. Kvällen har varit mycket trevlig. Det är det jag säger. Har man noll förväntningar har man oftast trevligt! En grillfest med svärfars och en massa bekanta till dem + barn. Typ 30 pers. Roliga tävlingar också, även fast jag var sämst, och vårat lag inte var så framgångsrikt. Allsång i sinne också, och min hals har iaf fått veta att den lever. Känns som jag rivit stämbanden i ett rivjärn.
Nästa Moaprojekt (efter att jag har målat 7 tavlor, rensat lägenheten enligt feng shui samt blivit en tränad, hälsosam människa) är: Skriva en lekbok. Alltså med andra ord uppfinna nya lekar. Jag är så sjukt less på alla lekar som finns, så nu är det hög tid att skapa nya.
Insåg just att klockan är 03.38... Så.. Gonatt.
studentfirande och fotbad
Jag tog en långprommis imorse, och nu värker det i fötterna. Jag trodde att fötterna skulle vänja sig med all motion, men jag får fortfarande ofta ont.. Kan man göra nåt åt det? Om jag hade råd skulle jag förstås köpa nya bra promenad- och löparskor.. Men ja. Har då vårdat mina fötter nu ikväll med fotbad och pedikyr. Så nu är de lite gladare.
Det går bra med motionerandet och relativt bra med det nyttiga ätandet. Men dagar som idag, då det är studentlunch och gofika unnar jag mig det. Saken är dock den att det oftare blir tal om filmkvällar, fikastunder, godmiddagar osv nu när det är sommar och folk är hemma och lediga. Så det är helt klart svårast att vara nyttig på sommaren.. =/
Men så länge jag motionerar bra så känns det ändå okej att slarva lite med maten då och då. Eller det är ju egentligen inte maten jag slarvar med, utan allt annat gott.. Jajja.
Jag och min "låtsaslillasyster" Matilda tog fina sommarbilder häromdagen. Så många mygg- och knottbett har jag aldrig fått på så kort tid. Helt sjukt. Men som vi sa, vad gör man inte för konsten.. :)
Imorgon ska jag fika med Nina! Inte igår! :)
Bal
Sen några som jag redigerat och gjort svartvita:
Håll med om att dom var superfina båda två :)
Förlust..
Det var precis som att jag kände på mig det, för när han frågade om han fick ta min cykel istället för hans skrothög eftersom min har cykelkorg och han hade saker att transportera, så sa jag automatiskt nej. Jag hade ingen vettig anledning varför han inte skulle få låna den, men det kändes bara fel i maggropen. Men efter lite övertalning från P:s sida fick han till slut ta den, efter att jag sagt några gånger att han skulle vara rädd om den.
Och nu är den borta, och jag är cykellös. Allt med den påminde om mamma, så det är därför extra jobbigt. Det kändes som en hedersgärning att cykla omkring på den, och jag tänkte vårda den ömt resten av dess liv. Nu är den borta. Och jag är väldigt ledsen.
Irritation i ottan.
Jag vaknade för ett tag sedan och kunde helt enkelt inte somna om så här sitter jag. Efter att ha surfat runt lite på Skebos hemsida (är lite sugen att hitta en billigare lägenhet) känner jag ilskan bubbla inom mig.
Vad fan är det för fel på Anderstorp!? Man kan ansöka om lägenhetsbyte, och alla som bor i centrum eller dylikt har inte skrivit med Atorp som ett alternativ för ny lägenhet. Jag förstår inte denna misstro!! Jag har bott på åtta ställen, och fyra av dessa har varit på Atorp, och jag har aldrig trivts så bra som där!!
Älvsbacka är riktigt kasst, eftersom det är toklångt till affärer, samt att det fruktansvärt opersonligt. Ingenstans att gå ifrån verkligheten ett slag. Bara massa bilgator man knappt vågar cykla på eftersom det är korsningar överallt. Prästbordet är ännu sämre, för det är skitlångt överallt. När jag bodde där var det ett projekt vart jag än skulle i princip. Där vantrivdes jag nå så vansinnigt.
Andertorp har allt. Nära coop, bra bussförbindelser, nära stan, en massa grönområden, jättefin skog, promenadslinogr och elljusspår, cykelavstånd till det mesta samt nära Skellefteälven och ett jättefint berg, Byberget. Många fina lekparker, måånga dagis, fäbodvallen men två fotbollsplaner, tennisplaner, skateboardplan, en kyrka, öppet hus för mammor med barn, apotek, vårdcentral, kvartersgårdar man kan hyra till fest, och till och med en hundrastgård! Vart mer i stan finns det!? Jag vet ingenstans. 2 skolor, samt jättenära till högstadiet och högskolan. Det finns en bowlinghall, Myrorna, Jacks, Jysk, Elgiganten, Europamöbler, MIO, Svenska hem, en massa bilaffärer samt inte mindre än 4 st mackar. Om man promenerar fem minuter kommer man till tjärn där det finns jordbruk, en massa kossor och hästar och jättevacker natur. ( Det är där jag tar mina dagliga promenader) En massa olika sköna människor, okej, ett fåtal konstiga, men säg nånstans det inte finns konstiga människor. Man behöver såna för att känna sig någorlunda normal själv. Och låt för helvete folk vara konstiga, bara de inte hotar din integritet.
Andertorp består av 13 gator, och endast två av dessa är gator jag inte skulle vilja bo på, och detta beror på att dessa områden är fula rent utseendemässigt, och det är Skiftesgatan och Hemmansgatan.
Jag är född och uppvuxen på A-torp och jag hade en superbra uppväxt om man syftar på var jag bodde. En massa barn att leka med, och allt det ovanstående som jag berättade om.
Ett uttalande jag inte tål är "jag/han/hon vägrar på på Atorp". Sen inge mer. Nähä? Varför då då? Vad har du för argument?
Och vad ska jag svara på det? Jag orkar inte börja argumentera för Atorp. Speciellt när man oftast pratar till döva öron. Så jag säger bara "jaha, vad tråkigt."
Det är typ som om nån skulle säga till mig "Jag vägrar ha på mig den där jackan som du har på dig", sen ingen förklaring. Jaha. Schysst? Tack för den.
Så till alla ogrundande skeptiker, ta bilen, cykeln, eller apostlahästarna och bege dig ut på en Atorpsfärd, och lämna cynikerglasögonen hemma. Du kommer att hitta massa fina områden.
Tyvärr, när jag var i "den där pinsamma åldern", så skämdes jag för att bo på Atorp. Inte nu längre. ALDRIG MER. Jag är en stolt Atorpare. Ska bli en sån med banderoller där det står saker som "sluta snacka skit om Atorp"!och "Atorp är bäst, ingen protest!"
Efter att ha tömt ut min vrede tror jag att jag kan krypa till kojs igen.
Barnvakt och tavelskapande
Dagen har varit bra. Började med att sova länge, sedan for jag och Majsan och tränade, fikade sedan med henne och Hannamaria. Åt gomiddag med Pidde, sedan kom Georg. Anna och Simon dolar på i deras nya hus så de behöver lite barnpassning. Han är så söt och go så det är bara trevligt. Får dessutom utlopp för mitt stora bäbisbehov också. :)
Vi for på Coop en sväng och träffade Wilma och hennes vän och tog en mjukglass. (inte G förståss)
Nu ikväll har jag sett desperate och målat på syskonbarnet Gustavs tavla. Nu kryper jag till kojs.
Gonatt!
Om..
Men nu undrar jag fanken alltså.. Ingenting går som jag vill!! En massa tjafs med skolor, intyg, antagningar och skit, alla brev jag får har något negativt besked, inga pengar har jag heller (0,64 kr kvar på kontot och 3 veckor kvar till pengar) och bara massa huvudbry.. Är rädd för att han börjar lessna.. Borde prata, men jag orkar inte.. Är rädd för att hon blir sämre.. Är rädd för aldrig komma vidare. Är livrädd för att alltid vara där jag är idag. Är skräckslagen över tanken att bli ensam.
Har sökt ny utbildning. Eller samma, fast på distans. I Luleå. Då slipper jag pendla. Eller jag måste åka upp typ en gång i månaden kanske. Känns sjukt mkt bättre. HOPPAS HOPPAS HOPPAS att jag kommer in, men det får jag inte veta förrän i slutet på augusti när skolan sätter igång, eftersom jag sökte efter sista anmälningsdatum.. Men nu hoppas jag på den där lilla gubben uppe i himlen, att han ska höra mina böner. Kom igen, va lite shyrre...?
Grubbel grubbel grubbel...
Jag ska inte göra sådär..
Jag ska inte facebook-surfa. Blir bara deppad.
Tog en löprunda med Pidde nyss. Det var skönt.
Nu är det massa papperstjafs... ÅH vad jag blir less!!!!!
Jag har slutat prata med folk. Alltså verkligen prata. Tänk vad konstigt. Känns som orden tagit slut.
Starkt kaffe och ohängd tvätt i drivor..
Skönt att helgen är avklarad. Konserten gick bra, löjligt lite folk i publiken, men jag förstår dom som stannade hemma. Körmusik är inge roligt att lyssna på.
Mellansnacket gick väl hyffsat bra, även om jag stakade mig på några ställen... Skulle säga "nu löser solen sitt blonda hår", och den meningen tog typ fem minuter att få rätt.. Haha. Nåväl.
Den här veckan är både jag och Pontus helt lediga. Min kurs börjar nästa vecka, och han skulle ju egentligen vara nere i Sölvesborg nu så han tog semester denna vecka. Så jag hoppas att vi kan hitta på något trevligt tillsammans. Hoppas även det blir bra väder.
Vi ska hjälpa Anna och Simon med deras nya hus också. Det blir mest att sköta Georg för min del, men jag klagar inte. :)
Helgen har varit sjuuukt klantig i matväg. Pizza, godis, gofika, grillat osv... Så nu har jag gått upp 1.5 kg igen som jag gick ner förra veckan. VÄRT. Men jag ska ju som sagt inte väga mig.. Haha går ju bra.
Nu blir det morgonpromenad, och ikväll ska jag spendera hela kvällen på gymmet.
