När sommaren kommer då ska man ha det så bra. Men av nån anledning kommer alltid de värsta prövningarna oftast på sommaren för oss. Årets sommarkriser är bla boendet. Imorgon får vi veta om vi blir hemlösa till hösten eller ej.. Orkar inte gå in på det nå djupare just nu, förutom att det känns skit.

Sen har mamma blivit sämre, igen. Sommaren är påfrestande för sjuka och äldre, och mamma blir oftast som sämst under somrarna.. Nu har det varit riktigt akutdåligt ett tag. Det suger musten ur alla, och det gör ondare än nånsin att se henne lida såpass mkt som hon gör nu. Fy och fan.
Som om det inte vore nog har jag fått min "jag har inte gjort nåt vettigt i mitt liv"-kris som kommer då och då. Den ger ont i magen och kryp i kroppen. Känner mig värdelös rakt igenom. 
Jag är så vansinnigt rastlös, måste göra något hela tiden, för så fort jag stannar av börjar tankarna mala. Men trots att vi gör något hela tiden HINNER jag ingenting. Har massor jag borde göra, som inte blir gjort.


Blä blä blä. Idag får vara en blä-dag. Imorgon kämpar vi upp humöret igen. Vi har en liten solstråle här hemma som är glad nog åt oss allihop. Jag förtjänar inte en sån guldklimp till son.. Han är för underbar för oss. Är så sjukt tacksam <3