.... vatten..... Säkert 20 glas. Törsten går aldrig över. Illamåendet och magskvalpandet till trots måste jag fortsättta dricka. Förstår inte riktigt vad som händer. Men men. Illamåendet tar iaf fokus från mensvärken.

Sammanfattningsvis mår jag alltså inte alls särskilt bra idag. Som tur är är det söndag (= vilodag) och jag har kunnat lega i soffan heela dagen utan en uns av dåligt samvete.

Igår hade Anna 25årsfest. Det var trevligt. Borde dock ha gått hem istället för att följa med de andra till Koffe inn senare på kvällen. Jag satt bara och längtade efter sängen.

Jag har en fundering.. Varför är det så att vissa ( bla Pontus) blir tokmysiga och kramgoa när de är bakis? Jag har fruktansvärt svårt att förstå det. Jag blir allt annat än det. Jag blir grinig, trött och opeppad på livet i allmänhet. Men som med allt annat så är jag och Pontus varandras motpoler. Vi är fruktansvärt olika. Han är en nattuggla, jag är vansinnigt kvällstrött. Han gillar enkel husmanskost, jag gillar allt annat än det. Han anser att bokläsning är skolarbete, jag älskar att läsa. Han kan tänka sig att jobba med tusen olika saker, jag kan tänka mig en. Han gillar sommar, jag gillar höst. Jag älskar djur, han förstår inte alls på dem. Han gillar taklampor, jag tål dem inte utan tänder hellre tusen smålampor. Han lyssnar på melodier och ackord när han lyssnar på musik, jag lyssnar på text och känsla. Han är ekomomisk, jag anser att pengar är till för att spenderas. Jag gillar att planera, han tar en sekund i taget. Jag kan fortsätta i evighet känns det som.

Tur att jag tror på att "opposites attracts" .. Han är mitt allt och jag önskar att jag hade förmågan att visa honom det bättre än jag gör. Något i mig är avstängt pga min situation och det påverkar mina relationer till alla i min närhet. Jag kan inte visa ömhet eller tacksamhet... Så förlåt alla om ni känner er försummade av mig. Det är det sista jag vill.