Fy bubblan.

Söndag igen. Och med den dagen kommer magontet. En ny vecka att panikfylla med aktiviteter. Folk kan tycka att det verkar härligt att vara sysslolös. Det är det ohärligaste jag vet. Det är vidrigt! Nu har jag vart utan praktik i 3 månader, och jag mår skit av att gå hemma. Nu har det gått så långt så att jag konstant måste göra något, för så fort jag stannar upp och inte har något inplanerat härnäst så får jag panik.

Och jag blir så fruktansvärt arg på utsikten (instansen som ska hjälpa mig med praktik och komma ut i arbetslivet, och som jag tidigare alltid har lovordat men som nu retar gallfeber på mig..) eftersom de inte hjälper mig det minsta längre! Jag måste ringa och tjata flera gånger i veckan, och ändå händer det ingenting. Posten var inget för mig, det enda jag skulle göra var att stå i ett enskilt rum och sortera paket. En påhittad syssla för mig, och utan folk runt omkring. Dessutom stå och gå hela tiden, vilket jag inte känner mig så peppad på nu i slutet av graviditeten. Då kom jag med två nya förslag. Norran och Turistbyrån. Min handledare skulle kolla upp det.

Dagarna gick och på fredag messade jag och frågade om han fått några napp. Då svarade han att han inte kollat än. Alltså va!?!? Jag har sagt hur dåligt jag mår av att bara gå hemma, och de har också uttryckt att vi måste lägga på ett kol så att jag hinner börja någonstans och vara där ett tag innan det är dags för bäbisen att komma. Men ändå så går det en hel vecka utan att han ens har ringt!?!? Han skrev att han var ledig den dagen, men att vi skulle höras på måndag (imorgon). Jag blev så arg att jag inte visste vart jag skulle ta vägen. Ville bara slå och sparka på något!! Och jag önskar att jag imorgon kan uttrycka min ilska och frustration, men som vanligt kan jag ju inte bli arg, utan då slutar det bara i tårar och att jag typ ursäktar mig själv för att jag finns.

Jag vill inte ha det såhär längre. Jag vill ut i arbete nuuuuu!!! Det är drygt två månader kvar till beräknad förlossning, och jag kan bara inte gå hemma två månader till, då kommer det att slå slint på riktigt.

Kommentarer
Postat av: Lena

Inte för att det är nån praktik förstås.. Men

du kan väl komma och hälsa på mig och katterna nån dag, om du är trött på att vara hemma..

Jag sitter ju ofta här och är alldeles ensam..

Ser gärna nån film eller nåt =)



Kramis Lena

2011-09-25 @ 21:47:12
URL: http://miramilaia.bloggplatsen.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0