Idag var dagen D, dags för ultraljud! Jisses vad jag längtat!

Vi var rätt nervösa båda två innan, men så fort den fina läkaren började svepa med apparaten över magen släppte det, och istället kom lyckan. Glädjetårarna var ett faktum!

Allt såg finnemang ut, det var en pigg liten krabat! Och när jag sa att vi gärna, om det gick, ville veta om det är en flicka eller pojke tittade hon lite extra noga underifrån, och där var den. Den lille pillen! Den syntes klart och tydligt. :) 

Lillparveln i profil med ansiktet uppåt:

Och med ansiktet neråt



Och till sist liggandes på rygg tittandes mot "kameran". Här ser man tydligt ögon, näsa, mun. :)




Vilken otrolig upplevelse! Det slår nog allt jag varit med om hittills. :)

BF blev bakflyttat 8 dagar, till 11:e december istället för den 19:e, vilket innebär att jag nu är i vecka 19 istället för 18. En vecka kvar till hälften. Bara det är ju helt sjukt. 

Vi hade mer fokus på flicknamn, eftersom jag och alla andra trodde det var en flicka, så nu börjar ett nytt kapitel, letandet efter pojknamn. Jag har ett favoritnamn som Pontus börjar gå med på lite smått.. Men det känns som att man borde ha några stycken på lager!



Vi ska få en son! Vår alldeles egen! Hur underbart är inte det!? :)