Den här veckan har varit en av de sämre.. Fick veta att jag kanske inte kan fortsätta i projektet utsikten där jag är med, och som varit så bra för mig. Det beror på att jag inte uppfyller de skärpta kriterierna som ska ge mig rätt till ersättning.. (den nya regeringen kan gå och... göra nåt otrevligt med sig själva. Eller helst av allt; Gå och bli sjukskrivna och försöka få rätt till ersättning. Så ska de få se hur kul det är.)

Det är stor risk att jag hamnar mellan de så kallade stolarna, och det är, för att låta dramatisk, rätt så förödande för mig.
Så i veckan har oron gnagt och gett mig rätt mkt ångest. Och jag kan ju heller inte börja på någon ny praktik förrän jag får grönt, OM jag får grönt från f-kassan. Och att gå hemma sysslolös dagarna i ända gör mig tokig. 

Jag har försökt fylla veckan med guldkorn som gör mig glad. Myst med guldklimparna Sally och Georg, träffat fina fd pluggtjejer och deras söta alster på stan, hängt med älsklings-Nisse och hans trevliga vänner, spelat spel med ett fin trio bestående av svärmor, svåger och svägerska, varit ute och promenerat, sett bra filmer osv. Och städat förstås. Finns nog ingen som städar som jag. Trots detta har vi nästan alltid ostädat. Hur går det liksom till? :)

Denna vecka åkte jag dessutom på vinterkräksjukan i ultrarapid. Den kom som en blixt från klar himmel och var över på några timmar. Märkligt, men ack så skönt att pinan blev kort!

Denna vecka var också veckan då jag upptäckte Karl Pilkington.

Ricky Gervais (the office, the invention of lying osv) upptäckte denna Karl när han jobbade som producent åt ett radioprogram som Ricky och hans kollega Stephan hade, och började avguda hans skepsism och klockrena, men ack så korkade, kommentarer! (ex: Chinese people don't age well, you've never seen a 35 year old. They're good looking when they're young but then they age overnight, they're like a pear.") 

Ricky och hans kollega bestämde sig för att göra en rejäl blåsning på Karl och anlitade honom som programledare till ett reseprogram Karl trodde skulle heta "världens sju underverk". Istället heter programmet "en idiot på resa", och man får alltså följa Karl när han besöker dessa ställen..
Det är så sjukt roligt! Och att han ser ut som han gör, som en ledsen hundvalp med det rundaste huvud man sett, gör det hela dubbelt så komiskt!





Den här veckan har även Pontus mormor som bor nedanför oss brutit den ökända lårbenshalsen och ligger nu på sjukhus. Det var jag som fann henne, liggandes i köket. Så då fick jag uppleva hur det är att ringa efter ambulans för andra gången i mitt liv. Jag höll mig förvånansvärt lugn.  
Nu har vi därför hela huset för oss själva. Hoppas hon kurerar sig snart. Så jobbigt att bli gammal.

Veckan har även bestått av massa hemnet:ande. Jag vill verkligen verkligen ha mitt (vårt) eget nu. Sörböle och låg hyra i all ära, men jag vill liksom vara fri i mitt hem. Kunna göra vad jag vill. 
Vi har bott här i drygt ett år, och jag är mycket väl medveten om hur ofantligt glad jag var när vi fick denna lägenhet. Det lät då som att jag skulle kunna tänka mig att bo här i en massa år, och kanske rentav ta över detta hus den dagen det är aktuellt. Nu, efter nyförälskelsefasen, är det annat ljud i skällan. Nu hyr vi ju bara, men något jag lärt mig inför husköp är:  

1. Köp inte ett hus med stor tomt om du inte tycker om att vårda tomten. Mina ambitioner var höga när vi flyttade hit, men eftersom jag aldrig slutför projekt blev det heller inte mycket gjort på denna front. Snöskottning, gräsklippning och rabattrensning är helt enkelt inte min grej, hur mycket jag än vill att det ska vara det! 
2. Köp inte ett hus som har ett garage- och cykelskjulstak utan lutning. Takskottning är INTE the shit.
3. Köp inte ett hus med fuktskada i tvättstugan. Det blir dyyyyrt.. 
4. Köp inte ett hus där det inte finns möjlighet att installera en diskmaskin.
5. Köp inte ett hus där diskbänken har gamla mått, dvs beräknat till korta personer
6. Köp inte ett hus som har dörrar som låses av sig själv, om du har en tendens att glömma nyckeln hemma.



Nu siktar jag in mig på en ny, och förhoppningsvis bättre, vecka.