Jag pratade just med gubben min. Och jag blir så otroligt avundsjuk.. En dröm för mig vore att ha ett band. Han har två. Ännu en dröm vore att resa runt i världen och se nya platser. Han gör det flera gånger per år med bandet. Ytterligare en sak jag önskar är att jag kunde vara riktigt bra på nåt och kunna åka omkring och få fans och uppskattning och massa hyllningar... Som han får på varje ny resa.. Nu har han dessutom gjort en hemlig sak i veckan, som vore så fruktansvärt underbart roligt att få göra, men som jag aldrig kommer att få chansen till. (kan senare berätta om den här hemlisen)

Det är så konstigt. Att leva så nära någon men ändå vara så långt ifrån det den andra människan får uppleva. Hur gör man då för att inte bli bitter och avundsjuk? Jag missunnar inte honom nåt alls i världen, men jag kan inte låta bli att önska att jag också fick haka på. Men det går inte. Jag har inte den talangen som krävs. Och jag har inte pengarna det skulle kosta att följa med och göra sådant som han kan göra. 

Snacka om kontraster.. I helgen spelade han för hundratals fans i England. Jag ramlade ner i en bäck.  


Till på köpet är han nu i Sthlm en vecka och bara chillar. Han ska på IKEA idag... Jag vill jag vill jag vill. Men jag har inte råd. Och som pricken över i får han umgås i en hel vecka med Georg och Sally som också är i Sthlm.

Nä men... Man kanske ska ta och diska då...