Det var helt klart Jens. Vi gick på dagis och i förskoleklass tillsammans. Vi var bästa vänner, hittade på en massa bus och hade väldigt roligt ihop. Det starkaste minnet var när vi fick förtroendet att gå på kiosken och köpa mjöl till dagis eftersom det skulle bakas. Vi fick stränga order att BARA köpa mjöl och komma tillbaka med växeln. Det gjorde vi inte. Vi spelade upp pengarna i en spelautomat istället. Jösses vad skäll vi fick!:)
När vi sedan började i olika klasser då vi började skolan slutade vi att leka. Dock slutade jag inte att vara betuttad i honom förrän ett par år senare.

Han är en trevlig prick än idag! Jag har en tendens att vilja börja prata minnen så fort vi springer på varandra på krogen eller dylikt, och han håller god min. :)