Mörkt ute, barnen sover...

... var den första meningen jag lärde mig. Det var för att jag var så kvällspigg (!)  då jag var liten, och för att mamma skulle få mig att sova sa hon att "nu Moa måste du sova, det är mörkt ute och alla barnen sover." Lite onödigt vetande.. 

Hur som helst är klockan 05.50 och jag är vaken. Har varit uppe nån timma nu. Blir lite less på att inte kunna sova hela natten. Men det går an om jag skippar dagssömnen, men då blir jag å andra sidan en zombie under eftermiddan/kvällen istället. Pest, eller kolera? Då väljer jag nog pest. Alltså att vara vaken en stund på natten.
Som säkert som för många andra så kommer alla lite undanträngda tankar fram då man ligger vaken nattetid.. Något jag tänker mycket på nuförtiden är min återupptäckta dåliga självkänsla.. Det visar sig i att jag tycker illa om många personlighetsdrag hos mig själv, samt att jag hela tiden oroar mig för vad folk tycker och tänker om mig. Jag antar att steg 1 är insikt, men hur går man vidare? Hur jobbar man på sin självkänsla? Har läst Mia Törnbloms böcker, men.. Ja.. Böcker är böcker.. Allt låter ju rimligt, men kan inte översätta det till praktik.  En knepig uppgift. 

Något jag också tänker på den här tiden på dygnet är min älskade mamma. Försöker plocka fram så många minnen som möjligt från då hon var frisk, eftersom de minnena hips vips, dock vetenskapligt förklarat, mer eller mindre försvann den dagen hon blev sjuk.
Det gör inte lika ont varje gång nu att tänka på det förflutna. Nu kan jag le åt olika minnen. Mitt favoritminne just nu är när vi var hundvakt åt hunden Harry ( en bichon frisé som tillhörde min "plastmorbror")  och då mamma blev helt förälskad i honom och gav honom en korvbit eller något annat gott var femte minut. Till slut parkerade han sig nedanför kylskåpet och låg där hela vistelsen eftersom han visste att han skulle bli född på grejer, orka gå därifrån liksom, medans mamma bara satt och tittade kärleksfullt på honom. 

Ett annat mysigt minne är då jag och några vänner + Pidde sov över hos oss efter en fest. Då hon helt plötsligt försiktigt knackade på dörren och öppnade med en bricka överfull med mat. Hon gjorde frukost på sängen åt alla oss. Så himla söööt! Ja jag kan i alla fall konstatera att min mamma är den sötaste och vackraste mamman på hela jorden.

 




 

Kommentarer
Postat av: M

Birgitta<3

2009-10-08 @ 12:36:40
URL: http://indivisible.blogg.se/
Postat av: HannaMaria

Jag minns att birgitta och krister var de första som sa att dom tyckte att jag hade härligt skratt. det var när krister bodde mitt emot er på bladgatan. du och jag gick över dit nån gång och jag skrattade av någon anledning och då skrattade dom också och sa att dom älskade mitt skratt. jag blev helt generad så jag gömde ansiktet i armarna som jag vilade på köksbordet, jag minns att jag var så liten att jag precis nådde upp till bordsskivan.

Jag minns också när hon tvättade alla mina kläder när vi var i piteå, för att mitt sånt där kamomillspray hade läkt över alla mina kläder och typ blekt allting. Så sjukt snäll människa!<3

2009-10-09 @ 13:02:28
URL: http://hannamariaalbertsson.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0