Igårkväll då vi var hos Anna och Simon och såg idol, spelade spel och hade trevligt, smäller det helt plötsligt till, och min buk börjar tokkrampa. Jag har aldrig haft så ont någonstans förut. Jag la mig och vilade ett tag, men började må så illa av smärtan att jag bad Pontus hämta bilen så vi kunde fara hem/på akuten.. Påväg in i bilen kräktes jag. När jag kom hem kräktes jag igen. Men jag är lite rädd för sjukhus så jag vägrade akuten. Satte mig istället i badet och spolade upp kokhett vatten medans Pontus ringde sjukvårdsupplysningen. De trodde att det antingen var blindtarmen eller en ofarlig cysta i livmodern som spruckit.. Smärtan avtog lite och jag gick och la mig och somnade av ren utmattning. 
Kl 05.30 vaknar jag av nåt oljud. Plockar ut öronpropparna och märker till min fasa hur grannarna spelar singstar på högsta volym. Jag märker att Pontus är vaken, och fly förbannad. De har hållit på hela natten tydligen. Magen är lite bättre, så jag klär på mig och vandrar över till grannarna. Till saken hör att de har levt om varje natt de senaste två veckorna, och nu var måttet rågat för mig. Jag plingar på, och jag hör hur musiken tystnar. En ung kille, typ 18 år, öppnar och ser förskräckt ut. Jag säger "Har du någon aning om hur mycket ni lever om!?" Han svarar "är det så?" och ber miljoner gånger om ursäkt och säger att det inte ska upprepas. Jag går muttrande , och haltande (pga buksmärtor) ,tillbaka hem. Musiken tystnar, men min buk börjar göra ondare igen. Jag värmer upp en riskudde och håller mot magen och försöker sova... Men då börjar musik spelas igen.. Denna gång är det Jose Gonzales med "heartbeats", en av världens deppigaste låtar... Den spelas om och om och om igen.. Jag gillar i vanliga fall låten, men inte inatt. Till slut, runt 8, tystnar musiken och jag kan somna om. 

Drömmer mardrömmar i tre timmar tills jag vaknar kallsvettig och med näsblod.. Buken gör ondare igen..

Nu sitter jag här och om jag sitter blixtstilla går det bra, men så fort jag rör mig får jag ont..

Om det inte går över snart måste jag nog åka in... :(

Känner mig lite smått i obalans...