Rödvin och Michaelnostalgi

Ikväll har jag hängt på koffe inn och tagit ett glas vin med några av brudarna. Det var trevligt att träffa dem, och det händer tyvärr alltför sällan numera för min del. Att jag träffar människor i allmänhet faktiskt. Jag antar att det blir så när man inte har så mkt krafter över till att styra upp saker. (får mig att minnas för kanske 5 år sen, när mamma hörde mig använda uttrycket "styra upp" för första gången, hon skrattade länge och hjärtligt, tyckte det lät lustigt..)  Jag har ju alltid varit den som fixar, planerar och styr upp olika gatherings.. Och när jag slutar vara den människan,  vad händer då? Jo, mitt sociala liv krymper till en ärtas storlek. (varför använder man ofta ärta när man refererar till en liten storlek? Det finns ju så många andra små saker...)  
Det är nog inte så konstigt att det blir så.. Jag tror att människor är så vana att jag hör av mig om jag vill hitta på nåt, så att de tänker att jag inte är påhittssugen om jag inte hör av mig. Eller nåt. Jag väljer hellre att tänka så än att tänka att jag är en outsider, även om mitt paranoida jag pockar på uppmärksamhet och vill tänka såna tankar ibland.. Men men.
Hur som helst. Jag älskar när människor hör av sig och vill hitta på saker. Även om jag inte alltid hakar på. Jag blir varm i kroppen och känner mig utvald. Det är en mysig känsla.

Jag har iaf tagit tag i en syskonmiddag som jag + mina systrar m barn och respektive och Pidde + hans dito ska ha på fredag. Jag ser fram emot att våra familjer ska få träffas ordentligt, det är första gången på 6 år, så hög tid för det. Tyvärr så känner jag att det här med föräldrabiten är lite problematisk.. Pontus föräldrar är ju som tillgängliga.. Men mina.......Ja.... Så det får bli syskongrejen istället. Jag har världens bästa systrar och Pontus har världens bästa bröder, så kan det bli annat än lyckat? :D  

Jag har världens bästa bloggdesignidé ( nej det är inte ett skämt, och ja, jag kommer att fortsätta göra om min blogg i oändlighet..) så jag ska ta tag i det nästa gång jag har tid över. Nu är det lite väl sent. 

Pontus jobbar natt. Jag saaaaknar honom... Berättade för honom idag att jag inte vågar sova med fötterna utanför täcket om han inte är hemma... Åh, jag och mina issues..

Gonatt.

Kommentarer
Postat av: Lena

ibland undrar jag om du skriver min blogg.. så likt är det många gånger.. nå.. du är inte ensam om dina tankar även om det många gånger känns som man är det. Mina fötter är alltid instoppade säkert under täcket för var annars ska de vara.. =)..

Kramis

2009-07-13 @ 19:05:53
URL: http://www.miramilaia.se
Postat av: AnnaÅ

Roligt inlägg men ingen Michaelnostalgi vad jag kunde hitta???

2009-07-13 @ 22:03:42
URL: http://tosan83.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0