Jag tror inte att det kan bli mkt värre än såhär. På alla fronter. Eller jo det kan det ju alltid. Men jag brukar ha något att hålla mig fast vid när det stormar. Men inte just nu. Jag vet inte vad jag ska ta mig till, men tills jag har listat ut det fortsätter jag att isolera mig. Stadsfesten imorgon. Jag vill inte. Fast vadå, jag vill ju ingenting. Så det spelar ju egentligen ingen roll om jag är på stan fast jag inte vill eller hemma fast jag inte vill. Fast det är mycket jobbigare att vara opeppad bland massa massa folk än ensam. Hoppas att det bara är oväntad PMS.

Nu ska jag sova och hoppas att jag vaknar på vänster sida. Vaknade på höger i morse, och det var uppenbarligen fel.