Söndag 27/4 -08

Körmanifastationskonsert igår. 850 körsångare och kanske ca 4000 i publiken. Det var häftigt. Fast jag var så vansinnigt slut, vi repade heeeela dagen, så då när jag väl skulle sjunga så stod jag bara och gäspade. Som tur var försvann jag troligtvis in i mängden. Man tänker nog inte på att en tjej står och gäspar när man har 850 ansikten att fokusera på. Blir spännande att se DVDn på hela evenemanget sen, så man får en helhetsbild.


I morse när jag vaknade var jag helt plötsligt tokförkyld. Känns iofs på tiden, har som bara väntat på det. Det var ett tag sen jag var sjuk, och har som haft nåt jobbigt i kroppen. Så det är väl dags att det får bryta ut. Så idag har jag: Sovit fasligt länge, typ till 14. Var iofs upp och åt frukost när Pidde for iväg på jobbet. Sen gick jag upp, la mig i soffan, såg några greys-avsnitt, kände mig febrig, somnade, vaknade vid 19 (!) igen, tvingade mig själv att diska ( berget var löjligt stort ), såg parlamentet, började plugga lite lätt inför nästa prov (och med plugga lite lätt menar jag ligga och glo på anteckningar utan att orka förstå innebörden) , hamnade här och här sitter jag. Och nu är jag trött igen. Hur går det till? Har sovit 18 timmar det senaste dygnet, och ändå sitter jag här och gäspar oavbrutet. Nog för att jag är sjuk, men alltså, det här sovandet har ju gått till överdrift. Men men. Nu är det iaf kväll, så nu kan jag sova utan dåligt samvete. Får ofta dåligt samvete när jag sover då jag inte bör. Men vad göra? Jag blir ju så fasligt gnällig om jag inte sover då jag är trött. Då sover jag hellre än gnäller. För allas skull.

Nu skulle jag behöva få rensa luften. Men jag orkar som inte. Är dessutom orolig över kontentan. Då känns det lättare att gå i ovisshet. Än så länge. Tänk om det är nån epidemi nu? De flesta jag pratar med har samma problem... Och jag har hittills bara kunnat försöka sätta mig in i deras situation, och nämnt det att jag inte alls, tack och lov, har dessa saker att oroa mig för. Jag har det ju bra. Eller? Tänk om det nu spritt sig? Det gäller helt plötsligt mig också? Vad gör jag då?

Vill lätta på hjärtat inför någon... Tror jag vill ringa Elisabet, hon är som en av dem som kan känna igen sig. Men jag har inga pengar på mobilen och jag har inte råd att fylla på. Men om jag känner min mamma rätt kommer hon inom den närmaste framtiden att bidra med ett telefonpåfyllningskort.. Nämnde idag att jag har slut pengar.. Så vi får väl se :)

Nu är Sune jättesöt. Han har  fått för sig att han ska ligga på min arm. Det går inte så bra, eftersom han inte har en chans att balansera hela sin kropp på min underarm utan att glida ner. Vänta. Nu la han sig till ro med endast huvudet på armen. Det gick bättre. Han kurrar så hela armen vibrerar. Han är så go. Det är så skönt med djur. Man kan prata med dem om allt möjligt utan att de blir less, irriterade eller ställer konstiga följdfrågor. De bara lyssnar och ger tröst genom att visa massa kärlek.

Hej.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0