en såndär dag
Sen har mamma blivit sämre, igen. Sommaren är påfrestande för sjuka och äldre, och mamma blir oftast som sämst under somrarna.. Nu har det varit riktigt akutdåligt ett tag. Det suger musten ur alla, och det gör ondare än nånsin att se henne lida såpass mkt som hon gör nu. Fy och fan.
Som om det inte vore nog har jag fått min "jag har inte gjort nåt vettigt i mitt liv"-kris som kommer då och då. Den ger ont i magen och kryp i kroppen. Känner mig värdelös rakt igenom.
Jag är så vansinnigt rastlös, måste göra något hela tiden, för så fort jag stannar av börjar tankarna mala. Men trots att vi gör något hela tiden HINNER jag ingenting. Har massor jag borde göra, som inte blir gjort.
Blä blä blä. Idag får vara en blä-dag. Imorgon kämpar vi upp humöret igen. Vi har en liten solstråle här hemma som är glad nog åt oss allihop. Jag förtjänar inte en sån guldklimp till son.. Han är för underbar för oss. Är så sjukt tacksam <3

Nu ska jag komma med lite tough love: Säg ALDRIG att du inte förtjänar honom. För det gör du. Och han förtjänar dig, som förälder, precis som du är. Våga lita på att du är bra. Man måste alltid börja vid kärnan (inuti dig själv). För mår du inte bra och du intalar dig att du aldrig hinner med saker, så är det inte konstigt att det känns som att du aldrig hinner. Man är så rastlös att man gör annat som inte är relevant, så man glömmer bort att hinna med allt det viktiga, och tar det i sista stund kanske.
När du själv inser värdet i dig själv, så kommer resten att lösa sig. Det är DIG som du kommer leva med hela livet, och DET om något och ditt barn är det värdefullaste du någonsin kommer ha och ta del av, så ta hand om det, och vattna det med måtta, och dränk det inte i negativa tankar om dig själv. :) Puss
kanske prövningarna kommer på sommaren då man förhoppningsvis får och har lite extra energi? För tänk om de istället kom på vintern? Hur skulle man orka med dem då i mörkret och kylan som är?
Hoppas att det löser sig med boendet för det är nåt man måste ha.
Jag ska hålla ögon och öron öppna....
Njut av er goa lille glädjespridare och varandra, OCH sommaren...
Kramar i massor från Lena
klassiska livs-krisen har jag också, vi får gräva i det när vi ses! ;)
boende-krisen är förjävlig men det kommer lösa sig, på ett eller annat sätt!
och Svante förtjänar du och det vet du. om inte så blir jag lite, lite arg för du är tamme värd allt bra som kommer i din väg! puss